En dikt

"Johan utan land"

Det är jag som bestämmer i vår stad
hur saker görs och vem som gör vad
kränger mark och höjer avgifter
är bara några av mina bedrifter

De som klagar på våra finanser
är trista och dumma allianser
Vad gör det att vi inte sparar
så länge vi oss för dagen klarar

För vi i Kalmar gör aldrig fel
andra borde istället ta del
studera vår projektverksamhet
kostnadsneutral men ändå fet

Och när vi ändå måste spara ibland
får farmor och barnen gå hand i hand
Vi kommunalråd slipper dock besparing
Vår politik är värd en evig bevaring

Ja det krävs många politiska platser
för att belöna ofelbara insatser

Sjuttiotusen själar skall vi bli
åtminstone om man gångar med pi
det förstår väl var och en av er
att politiker då bör bli fler

Nu säljer jag snart ut all vår mark
vi ska inte ha en endaste grön park
exploateringsintäkter is the shit
när jag sålt all mark är vi kvitt

Så nu måste jag tyvärr faktiskt gå
finns ett par markplättar kvar ändå
har jag tur så kommer det en kines
annars kan en skattehöjning emotses



("Johan utan land" är som en del kanske vet även ett öknamn på en inte helt obekant bror till Richard Lejonhjärta.)