Trångt på s-valsedelns vänsterkant

Efter att ordföranden i socialdemokraternas valberedning inför valet till Europaparlamentet Marita Ulvskog idag meddelat att hon kandiderar till Europaparlamentet* så börjar det bli trångt på s-valsedelns topp och på dess vänsterflank.

Flertal tunga namn slåss om topplatser. Ulvskog kommer förmodligen toppa, vart finns då plats för t ex Pagrotsky, Juholt och de fyra s-parlamentariker som siktar på omval?

Och; EU-kritiska Anna Hedh får denna gång hård konkurrens. Det är uppenbart att socialdemokraterna denna gång går till val som ett mindre EU-positivt alternativ, kanske är det en anpassning för att sno väljare från Junilistan och/eller för att inte (sd) ska ta några EU-kritiska sossar.

Trängseln lär därmed bli mindre på andra kanten, där EU ses som något i grunden positivt men med mer eller mindre fel som behöver åtgärdas. Det ska bli spännande att se vem på vänsterkanten som kan vara mest EU-kritisk, det lär ju närmast bli en tävling därom.

En annan sak som är uppenbar är att Mona Sahlins ommöblering ("utrensning" låter så kommunistiskt) fortsätter - snart är det bara hon och Östros kvar i topp från regeringen Persson. Genom att skicka Ulvskog till Bryssel (ett mandat bör ju sossarna ta åtminstone) kan Sahlin närma sig Alliansen än mer - nästa partisekreterare lär nämligen inte komma från vänsterfalangen.


* Ungefär som om Johnny Petersson skulle agera domare i mötet Kalmar FF - Feyenoord.

Finanskrisen en ödets ironi för McCain

Säga vad man vill om finanskrisen i USA, men det kan knappast vara en statlig uppgift att gå in och rädda arslet på banker och finansinstitut som spekulerar sig själva i graven. Att representanthuset sade nej till "räddningspaketet" på 700 miljarder dollar är i förlängningen en bra sak eftersom det sänder följande signal till finanssektorn; den som inte sköter sig går under.

Att genomföra paketet hade gett motsatt signal; skattebetalarna kommer alltid till er räddning, eller som Johan Norberg skriver:

"Curlingekonomin fungerar på samma vis. Staten låter aldrig banker och investerare ramla och slå sig, och när olyckan är framme tröstar USA:s finansdepartement med ett räddningspaket på 700 miljarder dollar. Då kommer problemen kvarstå och riskerna växa, till nästa gång, då aktörerna faller på allvar."

Tydligen är endast 7 % av amerikanerna för en federal/statlig räddning av dessa misslyckade finansinstitut. Helt rätt. Det trista är att med ordentlig konkurrensfrihet och jämlika villkor så hade kriser som dessa inte uppstått.

USA:s finanskris påverkar hela omvärlden, och presidentvalet. John McCain är efter det fallerade räddningspaketet - som han la ner så mycket prestige på - förmodligen körd. Istället får USA med all säkerhet en president (Obama), som förvisso framstår som sympatisk i värdefrågor, men ekonomiskt står för mer protektionism, snedvridande av konkurrens, tullar och handelshinder; exakt den curlingekonomi som i längden orsakar finansiella kriser som den nuvarande.

Den frihandelsvänlige och fri-konkurrensinriktade kandidaten faller efter en finansiell kris orsakad av protektionism och reglering av marknaden. Ödets ironi?

Nya kvastar?

Vid vårt trevliga och lyckade Allianskampanjande i lördags fick man höra en del skvaller och spekulationer. Det är tydligen lite nyheter på gång hos vänstermajoriteten i Kalmar.

Bland annat sägs det att om Oskarshamnaren Håkan Juholt (s) hamnar i Europaparlamentet (det finns en chans/risk för det) så kommer hans riksdagsplats tas av den Kalmarbaserade Nasim Malik. Om man tittar på ordningen på valsedeln så verkar det dock som en viss Anita Westerback bör gå före, men det kan också vara jag som missat något - folk hoppar ju av ibland osv.

Sossarna har fyra riksdagsledamöter från Kalmar län - Dan Nilsson ersätter f n Lena Hallengren som är ledig från sitt uppdrag.

Det är alltså inte bara hos moderater i kommun och landsting som det rör på sig.

Skördefesten

Är inte direkt förvånad över att det talas om besöksrekord på årets Skördefest. Jag är ingen veteran men jag har iallafall ett par år att jämföra med och det kändes som mer folk överlag i år än tidigare. Eriksöre bygata var som nämns i artikeln rejält packad med folk, jag var där på konstnatten och det var köpträngsel nästan överallt.

Köptes det något då? Ja, jag och fästmön brukar köpa honung med punschsmak, i år blev det även med fläder- och champagnesmak. Dessutom inhandlades chutney av ett par sorter, sen åts det förstås lite pumpa, kroppkakor, langos och kvällen rundades av med den traditionella korvgrillningen - detta år i Mörbylånga hamn där cirka halva Sveriges samlade husbilar stod parkerade.

Roligast då? Jag gillade majslabyrinten nere vid Norrgårds gårdsbutik. Och Eriksöre bygata innehåller något för alla. Fästmöns drygt 2-åriga systerdotter var mycket imponerad av motorsågskonstnären som formade en uggla av en trästock. "Moootoo! Yggla!" tjatade hon glatt när vi vandrade gatan ner.

Det är SSU som är sjuka

Hade helt missat detta. Ett utbrott av en ovanlig magsjukdom i Svenskt näringslivs personalmatsal på Östermalm har lett till att 145 besökare och tjänstemän insjuknat. Matförgiftning helt enkelt. SSU i Stockholm var snabba ut med ett pressmeddelande där man utlovade en belöning till eventuella gärningsmän:

"SSU Stockholm kan inte undvika att se det ironiska i att storkapitalets män, som äter sig mätta på bekostad av världens arbetares lidande, nu drabbas av magsjuka. Därför lovar SSU Stockholm i ett uttalande i dag, en bukett rosor till de som tar på sig ansvar för dådet, då detta med största sannolikhet inte är en slump".

När så en organisation verkligen tog på sig dådet blev det livat. Mona Sahlin beskriver SSUs uttalande som "fruktansvärt", vilket förstås är det enda hon kan göra i denna situation. Det kanske återigen är en slump att det i spåren av socialistisk hatretorik sker fysiska angrepp.

Ordföranden för SSU Stockholm försvarar pressmeddelandet:

"För att komma ut i dagens medielandskap som är så borgerligt dominerat och bygger på skandaljournalistik så tvingas vi också att använda oss av sådana knep för att komma ut. Och det tycker vi är dåligt."

SSU Stockholm erkänner att för dom är budskapet* underställt den mediala effekten. Dessutom; vill man undvika att hamna under skandalrubriker kanske man inte ska slåss på krogen, kleta bajs på hotellrummet, eller förfalska valaffischer (hej Johan!).

Men vi ska inte vara för hårda mot "morgondagens ledare". Johan Ingerö har rätt när han skriver att det är moderpartiet socialdemokraterna som har skapat denna smältdegel av dåligt omdöme, och som fortsätter odla myten om den renläriga socialismen från riksdagens talarstolar.

Det som är riktigt sjukt är inte maten i Svenskt näringslivs matsal, utan det klimat som råder i det så kallade arbetarpartiet och dess allt mer världsfrånvända socialistsvansar. Dagens ungsocialister är ett hån mot den klassiska socialdemokratin.

Avslutningsvis en affisch från SSU Västerort, som jag fick mig tillsänt av en moderat kollega. När det största svenska partiets ungdomsförbund vill diskutera skolpolitik så gör man det genom att ikläda Jan Björklund en SS-uniform. Skandalrubrikerna lär inte bli färre i framtiden med dessa politiska företrädare i maktställning.



* Som är Copyright KPML(r) år 1972 ungefär. För att föreställa socialistiska/revolutionära så är SSU verkligen konservativa i sina slagord. Vad är rubriken på nästa pressmeddelande, "USA ut ur Vietnam!"?

Löhnn och Persson oense t o m om grunderna

I dag har Alliansen delat ut material på stan. Fyra partier representerade av såväl riksdagsledamöter, landstingspolitiker, kommunpolitiker och ungdomsförbund har träffats, fört ut sin politik och haft roligt tillsammans.

Samma dag finns en intervju med kommunalrådet Jonas Löhnn (mp) i Barometern, där sprickan mellan (s) och (mp) i kommunen tydliggörs:

"Det finns ett slags rimlighetsnivå som Johan Persson har passerat och som jag vänder mig mot, exempelvis när framgången mäts i hur många invånare det är 2014 som är en måttstock i planeringen."

Målet om 70 000 invånare år 2014 är ett av de övergripande målen i majoritetens budget. Målet styr verksamhetsplaner i hela kommunen. Vänstermajoriteten i stadshuset är inte ens överens om de övergripande - rent av visionära - målen för de kommande åren.

Det är en trojka utan styrsel och riktning som försöker ratta Kalmar kommun. Så går det också som det gör; minusprognoser i budgeten, stora borgensrisker, höjda avgifter för kommunal service, och minskad befolkning.

Notan för Johan Perssons, Bertil Dahls (v) och Jonas Löhnns misslyckade kommunledning får således skattebetalarna (de som bor kvar) stå för.

Ang. det nya FRA-förslaget

Kommer hem från tingsrätten och ser att regeringen har enats om en tilläggsproposition till FRA-lagen.

Jag måste förstås läsa in mig på vad det är för konkreta lagförändringar som kommer innan jag vågar ropa hej. Men jag är försiktigt positiv.

Det som är viktigast i den nya given är att all trafik som passerar Sveriges gräns inte längre ska ledas in till FRA samt att man återgått till att man endast får spana mot "yttre militära hot" istället för det luddiga "yttre hot". Detta borde innebära att FRA-lagen inte längre vare sig möjliggör eller medger massavlyssning av svenska medborgares privata kommunikation. Men vi får se, jag måste ha mer info innan jag sätter ner foten.

Återigen; Reklam

Förutom konstverk från damerna ovan finns Ribes fantastiska läderprodukter (väskor, plånbäcker, skärp, hundkoppel med mera), fikaförsäljning och dessutom loppmarknad i maskinhallen.
Observera att Ribes alltså har flyttat från Karlevi till Tävelsrum.

Vägbeskrivning:
Sväng österut vid kyrkan i Torslunda (Skogsby), mot Kåtorp. Följ vägen. Efter ett tag ser man en laduvägg på höger sida som det står Ribes på.
Om man kommer från östra sidan (vägen som leder till Gårdby) så svänger man västerut vid Kåtorp-skylten, håll sedan utkik efter Ribes-skylten.

Varför så blygsamma?

Brasse-Lasse Johansson, mittfältsmotor i Kalmar FF och socialdemokratisk röstmagnet, bloggar angående en artikel där kritik mot den nya Arenan framförs:

"Ännu en gång har det argumenterats i dagens tidning om att man borde satsa arenapengarna på nåt annat, än en gång säger jag att det är inte kommunens pengar utan ett lån till FF som kommunen borgar för."

Jaha.
Jag som trodde att kommunen borgade för ett lån till Handelsfastigheter i Kalmar 2 AB - ett dotterbolag till Svea fastigheter. Jag trodde också - eftersom det står så i beslutet - att kommunen utöver borgen också ger ett engångsbidrag på 29 miljoner kronor år 2010 (när Arenan ska står klar), samt även ett föreningsbidrag på 5,8 miljoner kronor (indexuppräknat) om året i 20 år.

Men enligt Lasse Johansson ska alltså inte kommunens pengar användas till föreningsbidraget. Detta kommer glädja de som hellre ville se sina skattepengar användas till t ex förskolor, snöröjning eller en effektiv brandkår.

Jag är dock lite förvånad över att socialdemokraterna är så blygsamma och inte gör ett större nummer av denna nya finansiella lösning.

Om inspiration

Det noteras tydligen besöksrekord för bloggen denna månad. Förmodligen för att jag faktiskt orkat uppdatera den ganska ofta sista tiden. I den här staden saknas det sällan saker att skriva om, men däremot kan inspiration tryta och ork saknas.

Men så icke nu - varför vet jag inte - man kan bara hoppas att det håller i sig. Jan Guillou har sagt att inspiration är överskattat, och att skrivande handlar om disciplin, att sätta sig vid skrivmaskinen/datorn varje dag oavsett hur det ligger till med lusten inför tangenttryckandet.

Det anser jag vara en sanning med modifikation. Visst kan man tvinga sig att skriva varje dag, och det är ju fullt rimligt att den som lever på sitt författarskap ibland får tvinga sig ur sängen precis som alla vi andra. Men för oss andra som bara skriver för att vi vill är inspirationen avgörande.

Och inspiration får vi av vår omgivning. Så förutom att tacka mina besökare så vill jag passa på att tacka fästmö, vänner, familj, släkt, bekanta, dekadenta musiker, fd klasskamrater, motståndare och kollegor för all inspiration.

Nu ska jag snart lägga mig, jag tjänstgör i tingsrätten i morgon och man vill ju inte uppfylla fördomarna om de sovande nämndemännen.

Önsketimmen

... och nästa hälsning kommer ifrån Johan i Kalmar. Johan skriver: "Jonas, jag är ledsen för allt det dumma jag sa. Kan vi inte börja om på nytt?"

Johan har önskat "Come back and stay" med Paul Young, och den kommer här:
http://open.spotify.com/track/1MOL7TWUf5dDN6iGD25tNg

Och nu: Reklam

I helgen är det skördefest på Öland. På konstnatten (fredag) ställer fästmön & hennes kusin ut tavlor hos Ribes läder i Tävelsrum - de upplåter några av sina kringbyggnader för olika utställningar. Där kommer finnas både konstglas, fårskinn, hembakat och så då snygga tavlor.

Måste läsas!

Fredrik Malm skriver på SVT Opinion vart man ska skicka fakturan om ens bil blev sönderslagen under upploppet (som uppstod av en slump (?)) under European Socialist Forum i Malmö.

(via Frykman)

Trist rapportering om budgetproppen

"Frysta bidrag bromsar kommunerna" basunerar Barometern ut på förstasidan. Man gör ett stort nummer på att de generella statsbidragen till kommunerna fryses på 2008 års nivå. Inte ett ord om den sänkta arbetsgivaravgiften, som t ex Kalmar kommun tjänar 13-15 miljoner kronor på.

Sveriges Radio Kalmar har ett helt programsegment om budgetproppen. Programledaren intervjuar Krister Örnfjäder, socialdemokratisk riksdagsman från Västervik, via telefon om Alliansregeringens budget. Ingen annan riksdagsman från länet medverkar. Inte ens någon från det block som regeringen faktiskt tillhör.

Budgeten innebär sänkt inkomstskatt, sänkt bolagsskatt, sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta a-kasseavgifter, förenklade villkor för medlemsskap i a-kassan, en massiv satsning på forskning, sänkt skatt för pensionärer, 60 miljoner till det nya Linnéuniversitetet och mycket mer.

Sammantaget är det en budget som ger mer utrymme för individen. Ett par saker saknar jag dock. En satsning på studiemedel hade varit välkommen, inte minst för att locka människor i arbetslivet till att våga byta bana. Samt en större satsning på rättsväsendet för att snabba upp processerna, och för att öka antalet synliga poliser än mer.

Soppan kan bli en rysare

Apropå det jag skrev tidigare om det öppna bråket mellan (s) och (mp) så ser jag att även Kalmar Läns Tidning har en intressant artikel i ämnet.

Konfliktens kärna är att sossarna i kommunen är trötta på sin ena samarbetspartner miljöpartiet, och i synnerhet tydligen deras kommunalråd Jonas Löhnn. Detta därför att Löhnn inte alltid agerar röstboskap utan emellanåt också lägger egna förslag - nu senast vann just ett sådant förslag majoritet i kommunstyrelsen och den s-förlusten (den första votering som s förlorar på många, många år) är tydligen svårsmält.

"Schismen mellan miljöpartiet och socialdemokraterna i Kalmar kan leda till att kommunalrådet Jonas Löhn, mp, mister sin kommunalrådspost och får återgå till sin prästtjänst.
- Javisst, det kan bli följden, säger Lena Hallengren, ordförande i arbetarekommunen, till KLT-NT. Spricker samarbetet så finns det ingen kommunalrådstjänst för miljöpartiet."

Visserligen blir man kanske lite lätt maktgalen efter så många år i majoritet, så sossarna kanske inte vet det, men faktum är att även Johan Perssons (s), Birgitta Elfströms (s) och Bertil Dahls (v) kommunalrådsposter ryker om samarbetet spricker. Åtminstone tills man funnit en ny majoritet - vilket kan bli en riktig rysare.

Säg att man upplöser samarbetet. Kommunfullmäktige har 61 ledamöter. S+V har tillsammans 30 av dessa (27 + 3). Det räcker inte för att bilda majoritet - och då finns inga socialdemokratiska kommunalråd. I det läget behöver man alltså en (1) säker röst till för att kunna bilda en majoritet.

Samtidigt kan ingen annan bilda majoritet heller - inte utan att inkludera sverigedemokraterna i samarbetet. En majoritet bestående av m-c-fp-kd-mp-sd skulle få 31 mandat, men det kommer aldrig att ske. Inte heller kommer vi få se en konstellation av typen m-c-fp-kd-mp-v.

Därför; om Alliansen håller samman, och miljöpartiet sparkas ut ur samarbetet, så återstår två saker för Hallengren och sossarna: Antingen får (s) och (v) ta med (sd) i sin majoritet eller så får vi leva med en "hoppande majoritet" (minoritetsregering) tills valet år 2010. Det förstnämnda lär aldrig hända.

Så i så fall blir det ur askan i elden; istället för en ibland frispråkig och småtrilskandes Jonas Löhnn får man ett ännu mer frispråkigt och trilskande kommunfullmäktige att handskas med. Jag tror ärligt talat inte att Johan Persson är speciellt intresserad av en sådan lösning.

Slumpen

Läser hos Ingerö om nattens sociala aktiviteter hos våra ungradikala vänsterkids, nämligen stenkastning mot polis, förstörelse och misshandel.

Detta ägde rum i Malmö, samtidigt som European Social Forum (ESF) anordnas där. ESF är enligt sin egen hemsida "by far the biggest meetingplace for social movements and a progressive civil society in Europe - with the aim to create a better Europe and a better world." och det låter ju fint.

Den Reclaim the Streets-demonstration som urartade och ledde till stenkastning mot polis var givetvis inte en del av ESF, nej nej. Att det råkar hända sådana otrevligheter i samma stad, samtidigt som ESF, är förstås bara en ren slump.

Samma sorts slump som sägs ligga bakom när fotbollsfirmornas huliganer ryker ihop i samband med ett Stockholmsderby. Samma slump som åberopades på 20-talet, när socialister råkade få stryk av slödder i bruna skjortor efter att Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet haft möten i närheten.

Märkligt hur det så ofta råkar bli oroligheter i samband med dessa "fredliga demonstrationer", eller hur?

Ingerö:
"Kan det möjligen finnas ett samband mellan att vilja föra klasskrig och motsätta sig individuell äganderätt - och att agera i enighet med denna tro?"

Så skulle det ju också kunna vara.

En matig (s)oppa

Detta det 900:e inlägget på bloggen tänker jag ägna åt socialdemokraterna och miljöpartiet uti Calmare stad.

Det hela började med att Jonas Löhnn (mp), kommunalråd, hade kritiska synpunkter på hur samarbetet med sossarna fungerade i stadshuset. Om socialdemokraternas kommunalråd Johan Persson (s) sa han bland annat:;

"- Johan är en skicklig makthavare, men han har en del att lära när det gäller att lyssna till synpunkter om långsiktigheten. (...) Jag tycker han borde fokusera mer på hållbarhet och kommunal kärnverksamhet."

Detta var i måndags (15:e). I dag kommer reaktionen i samma tidning (Östran). "Koalitionen i Kalmar kan spricka" lyder rubriken och socialdemokraternas ordförande i Kalmar, Lena Hallengren, säger till exempel:

"– Det finns många bra miljöpartister, men det är miljöpartiets lokala ledning vi är kritiska till. Miljöpartiet står utanför samarbetet, och det är tråkigt.
Lena Hallengren säger att som samarbetet ser ut nu kan det inte fortsätta. Socialdemokraterna har påpekat problemen för miljöpartiet, men de har bara förvärrats.
– Vi kan inte ha det så här."

Johan Persson själv avböjde att kommentera måndagens artikel (Löhnns kritik) med motiveringen att han inte för såna debatter via media. Anledningen är förstås att han är alldeles för smart för att ta nån slags svekdebatt, som lätt blir smutsig, med sin kommunalrådskollega i den lokala pressen. Istället får ordföranden i föreningen ta den debatten. Östran spekulerar sedan vilt i huruvida sossarna nu söker en ny koalitionspartner:

"När nu samarbetet mellan miljöpartiet och socialdemokraterna kan vara över letar naturligtvis socialdemokraterna en stabilare grund att stå på. I flera stora frågor senaste åren har såväl moderaterna som centern stött socialdemokraterna.
Att moderaterna skulle bilda koalition med socialdemokraterna är inte troligt, då är centerpartiet ett mer realistiskt alternativ.
(...)
Partierna har goda chanser att få styra tillsammans även efter valet, om de snabbt kan visa bra samarbetsvilja och resultat. Skulle det gå sämre i det kommande valet kan de nog räkna med stöd från vänsterpartiet, som inte vill spela oppositionen på högersidan i händerna. Ett samarbete mellan s och c minskar också risken med ökat inflytandet för sverigedemokraterna. Och för miljöpartiet, som Johan Persson lär vara trött på."

Allt detta är förstås ett försök från sossehåll att sätta press på miljöpartiet i allmänhet och Jonas Löhnn i synnerhet. Vi ska minnas att hela den här reaktionen är en hämnd för en förlorad omröstning i kommunstyrelsen kring något så tämligen enkelt som ett yttrande till Skolverket (!). Att man reagerar så hårt är ett tecken på desperation; sossarna är rädda för att (mp) ska göra det till en vana att gå sina egna vägar, eller att de ska prata med tidningarna om samarbetsproblem.

Jonas Löhnn gör dock helt rätt. Han behåller lugnet, förklarar att detta är ett internt s-problem, och visar att han har på fötterna:

"– Vi har en valteknisk samverkan, och socialdemokraterna riskerar mer än vi i miljöpartiet i ett sånt här utspel. Miljöpartiet har ju inte fått igenom så mycket, utan socialdemokraterna har sökt stöd på andra håll. Vi har således inte så mycket att förlora. Sossarna riskerar betydligt mer."

Därmed ligger bollen hos socialdemokraterna igen. Om de menar allvar med sitt hot om att byta koalitionspartner är det läge att visa det nu.

Personligen tror jag alltså inte de menar allvar. Dagens utspel från Lena Hallengren/sossarna var ett försök till rättning i vänsterledet. Jonas Löhnn lät sig inte rättas. Fortsättning följer?

Och så en vända FRA-lag

Tidningen Fokus har en mycket omfattande och bra genomgång över hur FRA-lagen hanterats från det att den lyftes första gången förra mandatperioden och fram till dagens datum.

Det visar sig att lagen är ett tjänstemannainitiativ från försvarsdepartementet, att justitiedepartementet kördes över, att dåvarande försvarsministern "sålde in" lagen till partiledarna under ett falskt löfte om att (s) skulle gå med på lagstiftningen. Många fler intressanta saker ur hanteringen avslöjas i Fokus-reportaget. Läs!

* * *

Det har tidigare antytts att den information som FRA samlar används i byteshandel med diktaturer (information i utbyte mot information). Detta är numera helt bekräftat, när Sveriges signalspaningsavtal med Saudiarabien från 2005 hamnat i offentlighetens ljus. Då var det sossarna som styrde, så de är inte på något sätt oskyldiga i FRA-frågan.

* * *

Eftersom FRA har en egen version av PUL (PersonUppgiftsLagen), som tillåter dem att spana kring och hantera information om människors religiösa, sexuella och politiska åsikter så innebär utbyte av signalspaningsinfo med t ex Saudiarabien livsfara för många människor.

Jag tror säkert att de styrande i ökenlandet skulle vara intresserade av rådata (vilket tydligen förekommer att man lämnar ut) från FRA för att själva kunna sålla ut ifall det finns någon saudisk/svensk medborgare som kritiserar islam eller som är öppen med sin homosexualitet, eller vad judiska församlingsmedlemmar skriver om till släkten i Israel och så vidare...

* * *

Varför är jag så emot FRA-lagen? Är det inte viktigt att Sverige skyddas? Jo, självklart. Men jag förbehåller mig rätten att protestera mot en lagstiftning som kränker massvis av svenska medborgares integritet, som på ett otäckt sätt ökar statens makt gentemot den enskilde individen. Dessutom är jag tämligen säker på att signalspaning i svensk kabel inte skyddar Sverige mot yttre hot lika mycket som den skapar inre hot.

Den som skriver bäst/mest utförligt om FRA-frågan är Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet och dessutom ordförande för Folkpartiet Östermalm. Hans många inlägg om FRA är ett måste för den intresserade.

Det kan behövas en björn som ger byråkratin på pälsen

Vi har haft en hel del diskussioner genom åren, och vi är nästan alltid överens om de politiska sakfrågorna. Därför tycker jag det är bra, och kul både för honom själv och för Folkpartiet, att vi vill skicka honom till Bryssel för att rensa bland byråkrati och maktkoncentration. Jag saxar pressmeddelandet från hans blogg:

Björn Brändewall Fp-kandidat till EU-parlamentet

– Det är en kritisk EU-vän med stark liberal kompass vi vill nominera till vårt partis lista inför Euparlamentsvalet, säger Sverker Thorén,Västervik, ordförande för Folkpartiet liberalerna i Kalmar län.

Vid gårdagens sammanträde med styrelsen för länets folkpartister beslutade man föreslå Björn Brändewall, Kalmar, som länets kandidat i det provval som genomförs under hösten och vintern. Slutgiltig ställning tar länsförbundet vid sitt höstmöte 18/10 i Kalmar.

Björn Brändewall är 28 år, bosatt i Kalmar, arbetar som webbproducent, har tidigare varit distriktsordförande för LUF och är nu lokalt aktiv i skolpolitiken. Hans intressen är förutom politik, körsång, jympa, hundar och matlagning.

– Jag kandiderar för att slå vakt om unionens huvudsyfte – att göra det fritt för människor att resa, investera, bosätta sig och arbeta över landsgränserna. Tyvärr har EU istället för att avreglera också producerat förbud och protektionism på löpande band. Som Folkpartist och EU-vän kan jag komma med trovärdig kritik för att förändra detta, säger Björn Brändewall (fp).

SR attackerade Jan Björklund med fuskstatistik

"Sveriges Radios så kallade undersökning är alltså en blandning av ofullständigheter, felaktigheter och ren osanning. Det är väl magstarkt från en redaktion som anklagar motparten för felaktig statistik."
Lars Henric Ekstrand, professor emeritus i pedagogik, sågar Sveriges Radios "Kris i skolan?" i dagens Expressen.

Programmet har uppgett fel siffror, åberopat falsk expertis och brister dessutom i redovisningen av svaren. Angreppen på Björklund från SR visar tydligt att Public Service sviker allmänheten i sin service av fakta.

Oväntad gåva

Det är kul när man får respons på det man gör. När jag kom hem nyss så låg ett kuvert från en av de lokala tidningarna och väntade på mig. Jag tackar givetvis för presenten, även om jag inte riktigt *host* förstår vad jag *host* gjort för att få den :)

* * *

Nu blir det en snabb middag innan det är dags för styrelsemöte i länsförbundet. Oskarshamn och partistyrelsens sammanställning av integritetssamrådet väntar - FRA-lagen är dock inte med eftersom den hanteras av en separat referensgrupp. Något säger mig att FRA kommer upp i diskussionerna ändå...

Religion är intressant, sade den icke-troende

"I don't think I'm related to any apes," said the Senior Wrangler thoughtfully. "I mean, I'd know, wouldn't I? I'd get invited to their weddings and so on. My parents would have said something like, 'Don't worry about Uncle Charlie, he's supposed to smell like that,' wouldn't they?"
(ur "The Last Continent", av Terry Pratchett)

Religion är ett ämne som är väldigt intressant. Låt mig först slå fast att jag är agnostiker - mest av lathet förvisso - eftersom jag inte bryr mig nämnvärt ifall det finns en gud eller ej. Ateist är någon som förnekar existensen av en gud eller flera gudar, men det tycker jag är en onödig risk att ta ifall man trots allt står framför S:t Pär en vacker dag. "Gudarna är hårda mot ateister" skriver Pratchett i någon annan bok.

Jag är f.d. medlem i Svenska kyrkan, och till skillnad från t ex Håkan Juholt tänker jag aldrig gå med igen - det vågar jag lova. Inte heller kommer jag döpa mina barn i den kristna tron - det är bortförhandlat sen länge - utan de kommer få sina namn i en ceremoni som inte tvingar in dom i ett sällskap de inte valt själva.

Men jag tycker alltså likväl att religion är intressant. Förmodligen har det med det ännu större historieintresset att göra, det är nämligen omöjligt att förstå historien och de människor som verkat däri utan att begripa religionens roll.

Det finns många liberaler som drar efter andan när den republikanska VP-kandidaten Sarah Palin tycker att kreationism (dvs teorin om att Gud Skapade Världen På Sju Dagar) kan läras ut i skolor vid sidan av den vedertagna vetenskapliga teorin om The Big Bang. Jag ser inget problem i det, särskilt inte om det sker på religionslektioner. Kunskap om andra - mer eller mindre vanvettiga teorier - är inte fel. Så länge man lär ut kritiskt tänkande, och ger barnen tid att fundera (barn är extremt logiska*) så kommer de inse vart bevisen pekar åt.

Visst är det så att religion orsakat en massa skit genom historien, och gör det än idag. Jag menar inte att man ska försöka tvinga barn att tro på gud, utan att de ska lära sig om religion för att förstå både de som fanns förr, och de som än idag klänger fast vid en religiös tro. Kunskap och förståelse för hur andra människor tänker underlättar relationer avsevärt. Det är också ett vapen emot fundamentalism.

Personligen valde jag väg för länge sedan. Jag tror på vetenskapen, men jag accepterar att en del inte väljer den vägen. Det är okej att tro på gud så länge man inte försöker förtrycka någon annan. Eftersom jag i princip betraktar religion som en privat angelägenhet som man dessutom väljer själv, så hamnar det långt under viktiga allmänna principer om mänskliga rättigheter, liberal teori, demokrati, och så vidare.

Det är ett modernt och inte speciellt uppseendeväckande förhållningssätt. Men ska du förstå historien och delar av din nutid så måste du kliva ur den västerländska, sekulariserade bubblan. Det kanske är därför religion är så intressant. Kanske är det den mest levande kontakten med världshistorien och alla dess aktörer?


* Ja, jag var väldigt logisk när jag var liten i alla fall.

Kroppkakor

För övrigt kan jag informera en del av mina läsare - som brukar håna mig för kroppkakebrist - att jag idag äntligen fått tillfälle att äta just kroppkakor.
Det var Coop Forums restaurang (bäst husmanskost i La Stada) som serverade de ljuvliga bollarna till lunch, givetvis med skirat smör, grädde och lingon.

Den enda nackdelen är att man får den sydländska varianten av det som norrlänningarna kallar för palt-koma efteråt. Men det är det värt.

Fortfarande dåligt, KLT

När jag läser om att KLT inte riktigt vet när deras nya linjer drar igång så minns jag ett tidigare inlägg. Det handlade inte om nya linjer utan om de nya biogasbussarna:

(..) det är värdelöst att införskaffa bussar vars gångar är så trånga att en rullator inte kan ta sig från chauffören till mellersta dörren - eller tvärtom.

Jag skickade faktiskt frågan till KLT (via deras hemsida) om hur det låg till.
Ska den med rullator eller rullstol kliva på i mitten - och om så är fallet; hur betalar dom, kommer busschaffisen bak och tar betalt?

Jag fick aldrig något svar av KLT. Däremot har jag sedan dess sett busschaufförer som inte släpper in folk med rullatorer i framänden av bussen utan hänvisar dom till mittersta dörren. Där har de vackert fått ställa sina rullatorer (eftersom de inte kommer fram i de trånga gångarna) för att sedan stappla fram till chauffören för att betala. Så jag fick ju svar på min fråga.

Kontentan är alltså att man inte kan vara alltför bunden till sin rullator för att åka med KLTs nya bussar. Det är dåligt, i synnerhet när man vill försöka ersätta färdtjänst med kollektivtrafik.

Slarvigt

Arenan överklagas på nytt skriker en Extra-rubrik ut på Barometern.se. Ingressen lyder:
"Sent på måndagskvällen fick Barometern kännedom om att en privatperson från Kalmar bestämt sig för att överklaga arenan."

Det är knappast en korrekt beskrivning, eftersom det med största sannolikhet är kommunfullmäktiges beslut om borgen som överklagats. Jag vet att rubrikutrymmet är begränsat i en tidning, men på webben och i en ingress borde man kunna vara mer utförlig och korrekt.

Debatten i Arenaärendet behöver inte fler krigsrubriker eller missförstånd utan mer saklighet och fler nyanser. Oavsett vad man tycker i sak så tror jag de flesta kan hålla med om det.

Dekadenta diktatorer

Aftonbladet har en såndär lista som man inte kan låta bli att läsa. De refererar en Times-lista över de 10 mest dekadenta diktatorerna i nutidshistorien. "Se tyrannerna i bildspelet till höger", jo jag tackar jag.

Sett ur ett längre (världshistoriskt) perspektiv saknar jag givetvis ett flertal herrar. Nero, exempelvis. Eller varför inte solkungen Ludvig XIV, eller Ibrahim (I) den galne ("den galne" är sällan ett bra suffix för en regent).

Sen beror det givetvis på vad man lägger för värderingar i ordet "dekadent". Överflöd, pompa, ståt, slöseri - javisst - men jag vill gärna även ha med lite galenskap i det hela. Fler förslag kan med fördel lämnas i kommentarerna.

Tips: Skatterna.se

Tänkte tipsa i förra veckan men glömde, så här kommer den istället: Skatterna.se är en ny webbplats från Skattebetalarna, och den är värd ett besök.

Överens med Östrans ledarsida, plus ett pressmeddelande om hoten kring överklagandet av arenaärendet

Det är sannerligen inte varje dag (men det har hänt förr) som jag är överens med Östrans ledarsida, men idag är en sådan dag. Läs Rolf Asmundssons ledare om överklagandet som drogs tillbaka.

Folkpartiet i Kalmar har idag skickat ut följande pressmeddelande angående det tillbakadragna överklagandet:

--------------------------
Pressmeddelande från folkpartiet i Kalmar kommun

Inger Hilmansson (fp):
Nu måste samtliga partier agera! Ingen ska känna sig hotad i Kalmar kommun!
– Både i den politiska och i den allmänna debatten har det i brist på argument blivit alltmer vanligt att kalla den som vill diskutera en annan inriktning för bakåtsträvare och utvecklingsfientlig. Jag anser ju själv att det är först då åsikter bryts mot varandra som verklig utveckling sker, säger Inger Hilmansson, oppositionsråd (fp), angående det tillbakadragna överklagandet av beslutet i Arenaärendet.

– Ska Kalmar bli en stad där inga beslut ifrågasätts? Jag accepterar att jag kan förlora en omröstning i en demokratisk församling. Den politiska processen är avslutad, men den juridiska processen har precis börjat och måste få ha sin gång, fortsätter Hilmansson.

– Det är inte acceptabelt att en medborgare i Kalmar känner sig hotad för att han vill få ett kommunalt beslut prövat. Om detta nu resulterat i att överklagan är tillbakadragen, måste vi som ska värna demokratiska fri- och rättigheter i Kalmar agera snabbt!

– Kalmar kommun med samtliga politiska partier i spetsen bör nu tillsammans begära en prövning av ärendet! Hot ska inte löna sig! Om detta ärende inte prövas, kommer en eventuell fotbollsarena att stå där som en symbol för ett tystat samhälle. Det tror jag inte att någon vill, avslutar Inger Hilmansson.

Fp:s partiprogram är inget argument för FRA-lagen, tvärtom

I gårdagens Agenda sägs, apropå att Birgitta Ohlsson upplevde att hennes hjärtefrågor skulle få ett sämre utgångsläge i förhandlingarna om hon röstade nej till FRA, att man som riksdagsledamot förväntas representera Folkpartiet liberalerna. Väljarna har enligt denna logik rätt att förvänta sig en politik enligt det program som partiet har, och så vidare.

Om vi bortser från det faktum att riksdagen - och inte partistämmorna - är det högst beslutande demokratiska organet i landet, så skulle jag ändå vilja ta detta tillfälle i akt och förinta de argumentationslinjer som innebär att Folkpartiets partiprogram rättfärdigar ett Ja till FRA.

En väljare som valde Folkpartiet liberalerna utifrån partiprogrammet lär nämligen vara tämligen besviken på hur majoriteten av partiets riksdagsledamöter röstade den 18 juni.

Partiprogrammet säger i inledningen:

"Den enskildes värdighet och integritet får inte kränkas. (...) Detta skydd skall gälla mot offentliga och privata makthavare lika väl som mot fördomar och intolerans."

"Liberala partier är idépartier. Den enskildes rätt är alltid viktigare än nationalitets-, klass- och gruppintressen. (...) För att hävda detta medborgarintresse fordras personlig idealism och ibland mod för att gå emot makteliter, särintressen och fördomar."

Ovanstående låter inte som ett Ja till statlig övervakning, filtrering och ibland vidareförsäljning av vår privata kommunikation. Det låter inte heller som ett program som tar den statliga myndighetens sida och mot den enskilde individens rättigheter till ett privatliv.

Camilla Lindberg, som röstade nej till FRA-lagen, var den enda folkpartisten i riksdagen som faktiskt följde sitt partiprogram den 18 juni. Så kom inte släpande med partiprogrammet som ett alibi för en FRA-lag.

Pengar i sjön

Marknaden är hård mot företag. De som inte klarar att leverera rätt sak i rätt tid överlever inte på sikt. Det är en av anledningarna till varför kommuner inte ska ägna sig åt att stötta företag som hamnar i knipa. Ett företag som inte klarar sig utan ekonomisk hjälp utifrån klarar sig inte i längden.

Att pumpa in pengar eller resurser i företag som inte klarar sig på egen hand är alltså bara konstgjord andning. Det har Borgholms kommun fått erfara, nu när Harrys går i konkurs. Kanske de lär sig något av detta.

Kort och blandat (mest om FRA)

Den person* som överklagat kommunfullmäktiges beslut om arenan har dragit tillbaka sitt överklagande, eftersom personen i fråga känner ett hot mot sig själv och sin familj. Det är tragiskt, på så många nivåer, när människor avtvingas sina demokratiska rättigheter pga hot. Det är en skam, precis som Per Dahl skriver.

Kanske frågan lyfts ändå. Johnny Petersson visar storhet när han hoppas att Länsrätten trots allt kommer lyfta frågan. Det skulle vara en hedervärd gest om han själv lämnade in en exakt kopia på den nu tillbakadragna överklagan. Som det känns nu skulle en arena riskera att bli ett monument över hela den här skamliga sörjan.

* * *

Jag har alltid gillat folk som vågar stå upp och gå sina egna vägar. Det är t ex inte ett litet skäl till att jag hoppas på John McCain i det amerikanska presidentvalet - han har alltid gått sin egen väg även om det inneburit emot sitt egna parti.
Därför blev jag så arg när jag såg kvällens Agenda. Den behandling som den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid fick utstå inför FRA-lagens behandling, och de förtäckta hot som Birgitta Ohlsson (fp) fick höra inför samma behandling, hör inte hemma i ett demokratiskt, liberalt och öppet parti.

Tidigare ikväll skickade jag in mina egna synpunkter kring FRA-lagen till den referensgrupp som Folkpartiet tillsatt inför höstens tilläggsproposition. Min åsikt står fast: lagen måste rivas upp. Jag har även mailat Mark Klamberg och bett att han lägger till mitt namn på Folkpartiets rikstäckande upprop mot FRA-lagen (gör det du också om du är folkpartist!).

* * *

I en Rapport-dokumentär som sändes tidigare i kväll framgår att FRA lämnar vidare information till annan makt, även diktaturer. Det är illa nog att skattepengar finansierar massavlyssning - det är ännu värre när de förser dikatorer (Mugabe? Lukasjenko? Kim Jong Il? Castro?) med information om meningsmotståndare. Dessutom läser jag att främmande makt ibland får rådata (sägs ca 19 minuter in i dokumentären) - att man vidarebefodrar flödet av information till någon annan. Och då, mina damer och herrar, vet vi sannerligen ingenting om vad, vem, eller vilka som övervakas.




* Jag har varit noga med att inte skriva ut personens namn i min blogg. Detta för att inte på något sätt underlätta en identifiering. Tidningarna har visserligen haft namnet med tidigare (inte nu längre dock, efter hoten verkar de inte längre skriva ut namnet, kanske för att personen i fråga därmed inte längre är offentlig person) men de har å andra sidan skydd mot t ex PUL och annat. Att lägga ut namn eller adress är också ett vågspel - även om det är lätt att ta reda på vart folk bor så ville jag inte ens riskera att min blogg skulle kunna bidra till en händelse som just det som hänt. Vi har alla ett ansvar för det vi skriver, oavsett om vi läses av 100 000 eller 10 personer.

Åsikts- och yttrandefrihet gäller även i Hultsfred

En lärare i Hultsfred nekades tydligen jobb på grund av sin blogg. Detta trots att blogg-läraren är behörig medan den som fick jobbet inte är det:

Barn och utbildningsnämndens ledamot Gunilla Nilsson (c) bekräftar att bloggen varit en nagel i ögat på chefstjänstemännen inom skolans förvaltning.
- Jag har själv inte sett bloggen, men hört att han bloggat om sexuella saker, säger han. Det tycker jag inte att han bör göra. Om det finns elever som är inne och läser kanske de inte kan skilja på hans roll som lärare eller privatperson. Som lärare borde han därför föregå med gott exempel.

Och att föregå med gott exempel innebär att inte använda sin yttrandefrihet? Jag är fullt medveten om att läraren har Che Guevara - en simpel mördare känd som "slaktaren från La Cabaña" - i sidhuvudet på sin blogg men det spelar ingen roll.

Yttrandefriheten gäller även personer som tycker att Che var det bästa som hänt sedan Marx.

Även lärare har rätt att skriva och säga vad de vill - utanför klassrummet som är deras arbetsplats, givetvis. Att någon hyser obekväma åsikter, eller skriver saker som vissa uppfattar som stötande ska aldrig få leda till diskriminering.

Rädsla för att säga vad man tycker, och förtryck av åsikter, leder aldrig till något gott.

Blandade kortisar

Här är en lång och läsvärd text om mediedrevet kring The Pirate Bay och obduktionsbilderna på barnen i Arboga-fallet. Om det ska jagas skurkar för att förundersökningsprotokollet/obduktionsbilderna nu finns på Internet så bör man börja hos åklagaren som beslutade att inte sekretessbelägga bilderna på de döda barnen.

Eftersom förundersökningsprotokoll är offentlig handling hade folk kunnat beställa hem kopior på denna, inklusive bilderna på de döda barnen, även om The Pirate Bay eller Internet inte funnits.

Men sanningen är kanske obekväm hos de medier som tjänar grova lösnummerspengar på att skriva om obduktionsbilderna, och där samma medieuppståndelse gör att antalet nedladdningar av förundersökningsprotokollet går från 10 på en månad till 20 000 om dagen.


* * *

I SvD läser jag att folkpartiet ökar i senaste Demoskop. Alltid trevligt förstås, och jag tror att en skolpolitisk diskussion i medierna mellan vänstern och Jan Björklund alltid gynnar (fp). Även när han visar sig ha tagit fel på studier, så framstår han som klart vettigare än flummarna vänsterut.

* * *

Barometern och Östran rapporterar att på grund av hård nordlig vind kunde årets sista kryssare inte lägga till i Kalmar hamn. Personligen tror jag det var varm luft från sossarnas partilokaler i Riskvarnen som var orsaken.

* * *

Vågar man gissa att alla tillgängliga polispatruller står med radarkontroller i nästa vecka när de nya hastighetsgränserna träder i kraft? "Rena julafton för polisen", säger man på Motormännens Riksförbund. Ja, många presenter lär det bli, även om pappa staten tar pengarna så ser det ju fint ut i polisens statistik när stressade bilförare klockas för 110 km/h på en 100-sträcka.

* * *

Att hota journalister med polisanmälan är sällan smart när man är offentlig person. När det dessutom råkar vara Kurt Lundgren man hotar, ja då undrar jag om man har nån självbevarelsedrift överhuvudtaget. Jisses.

* * *

Nu ska jag ta helg. Den kommer delvis spenderas på E22, i en Pontiac Catalina -68. Tur att de nya hastighetsgränserna inte gäller än, då.

Logiskt med sossig skvallerjycke

Anonymt skvaller brukar ju höra damtidningar och skumma diskussionsforum till, men nu finns det även i Östran. "Spårhunden" är en pseudonym som då och då skvallrar om politiker i länet på ledarsidan.

Uppkomsten av denna jycke är emellertid fullt logisk.
En ledarsida som slutar vara relevant och intressant måste ju förr eller senare ta till publikfrieri för att behålla läsare och därmed sitt existensberättigande, och skvaller är ju sedan urminnes tider en favoritsysselsättning för mänskligheten - i synnerhet när man inte har något viktigt att prata om.

Att välja just en vovve som skvallerförmedlare torde också legat nära till hands för ledarredaktionen på Östran. Mer trogna och undergivna valpar som ylar i kör åt socialdemokraterna hittar du inte på någon hundgård utanför Sveavägen 68.

Lägg sedan till att socialdemokraternas partikultur är fylld av skvaller, interna strider, knivhugg i ryggen och maktkamp så förstår ni snart varför Spårhunden tycks ha mycket "bättre" skvaller om just de socialdemokratiska politikerna i länet.

Spårhunden är helt enkelt ett logiskt resultat av en ledarsida utan något vettigt att säga, som dessutom präglats av sitt intima samröre med socialdemokraterna och deras interna skvaller och skitsnack.

Vov!

Miljoner till mitträcken?

Lokaltidningarna rapporterar nu om regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar 2009-2010 (det kommer en reviderad långtidsplan längre fram).

Barometern glädjs åt 50 miljoner till järnvägssträckan Emmaboda-Karlskrona.
Östran är föga förvånande kritiska till att det inte blev mer (t o m på nyhetsplats talar man om "Småsmulor till länet" - sakligt och opartiskt värre, verkligen...).

Ingen nämner dock att hela E22, vad det verkar av kartan som finns hos regeringen, får del av 560 miljoner kronor till "Övriga vägprojekt, mitträcken, cykelvägar m.m.".

Jag skulle misstänka att i E22:ans fall handlar det om just mitträcken för att öka säkerheten. Men detta rapporterar inte tidningarna om. Istället låter man Ulf Nilsson (s) breda ut sitt gnäll:

"- En halv procent av pengarna satsas i Kalmar län. Om man tittar på vår andel av landets befolkning skulle vi åtminstone få 2,5 procent de fem miljarder kronorna, d.v.s 125 miljoner kronor."

Förmodligen handlar det om mer pengar än så. Men det får läsarna aldrig veta.

Arenabeslutet överklagat

Ser nu* mellan matlagning och spikning (jag lagar maten och fästmön spikar, ser ni vilket modernt och fint förhållande vi har?) ser jag att en privatperson överklagat kommunfullmäktiges beslut om att ge borgen till den nya Arenan i kvarteret Bilen. Kalmar FFs ordförande säger:

"- Ja det är väl inte så underligt, den kampanjen har ju ni i massmedia drivit. Den typen av ärenden kan möjligtvis drivas på en ledarsida, men ni har gjort det på nyhetsplats. Så jag är inte förvånad över överklagandet, det har ni i media bäddat för, säger Johnny Petersson."

Intressanta ord för att komma från någon som även är landstingsråd (v). En medborgare använder sin demokratiska, lagfästa rättighet att överklaga och Petersson surnar ihop totalt. Det påminner lite om hur sosse- och vänsterpartisterna i Kalmar kommun surnade ihop och kallade ett ändringsyrkande för "censur".

Man kan tycka vad man vill om kommunens beslut. Men det är en rättighet att överklaga, såna är spelreglerna. Eftersom jag inte alls är lika säker på juridikens hållbarhet som vissa andra, så är jag lite orolig för vad som händer med arenaprojektet vid en prövning. En del kanske biter mer på naglarna än andra över de löften som givits:

"Att gå fram till kommunfullmäktige med en lösning som inte är juridiskt hållbar vore ju direkt oansvarigt och inget som skulle accepteras vare sig av mig, mitt parti eller någon av de andra partigrupperna."
-Johan Persson på sin blogg 14 mars 2008

Jag hoppas att juridiken håller - för alla inblandade parters skull. Men jag är alltså inte alls säker på att den gör det.


* Vi som inte är heltidsengagerade inom politiken utan även har vanliga jobb att sköta kan vara lite slöa på att hänga med i nyhetsflödet ibland.

Välfärdsstaten

En förtidspensionerad kvinna i Oskarshamn tvingas leva på fil och soppa, eftersom hon inte har råd att sätta in löständer. Socialförvaltningen vägrar hjälpa till och rekommenderar en resa till Polen eller Estland, där tandvården är billigare. Arbetsförmedlingen råder henne att spela psyksjuk för att få hjälp av socialen.

Socialförvaltningen svarar i en annan artikel att de gör en bedömning i varje enskilt fall om det är aktuellt med bistånd för tandvård. Det handlar förstås om pengar sett ur deras perspektiv, de måste ju hålla sina budgetramar.

Personligen har jag aldrig begripit varför inte tandvård ingår i sjukvården. Tänderna är en del av kroppen, blir man sjuk (som damen i artikeln) kan tänderna trilla ut. Kort sagt: vad betalar vi så hög skatt för?

Betalar vi kommunalskatt för förmånen att kunna åka till Polen och fixa våra tänder?

Ändringsyrkanden är "censur"

Jag har fått höra att det gick livat till på dagens kommunstyrelsemöte. Tre av ärendena handlade om att kommunen skulle yttra sig till Skolverket över tre nya ansökningar om att få starta friskolor.

En oenig Barn- och ungdomsnämnd hade lämnat ett förslag (förvaltningens, dvs tjänstemännens förslag) till yttrande där man ställde sig positiv till att det fanns friskolor, men man ville inte ha fler. Ungefär. Alliansen röstade emot det yttrandet i nämnden, eftersom vi vill ha fler friskolor. Konkurrens och mångfald gynnar nämligen eleverna, och vi företräder eleverna och föräldrarna - inte kommunen.

När ärendena kom upp på dagens KS så yrkade miljöpartiet (Jonas Löhnn) tydligen på att man skulle ta BoU-nämndens yttrande, men stryka alla "tyckerier" och bara behålla det som var rena fakta. Det gick Alliansen med på, och man hade alltså därmed majoritet för detta ändringsyrkande. Yttrandet från kommunen blev därmed utan något yrkande, och mer neutralt.

Då gick vänstermajoriteten i taket. Att politiker, väljarnas representanter i kommunen, gjorde förändringar i ett förslag till yttrande från en förvaltning var censur, ansåg kommunalråden Johan Persson (s) och Birgitta Elfström (s). Jonas Löhnn (som är präst i "det civila") fick sura kommentarer från Christina Magnusson (s) om att han nu "funnit sin flock".

Reaktionen från sossehåll och vänsterhåll visar med all önskvärd tydlighet att man missat vad som är politikerns roll. Om man skriker "censur!" när en politiker vill ändra i ett tjänstemannaförslag - vilket f ö sker ofta i yttranden - så undrar jag ju hur man ser på sin roll som väljarnas representant.

Tydligen ska man alltid acceptera allt som tjänstemännen skriver. Det ska bli mycket intressant att följa Johan Perssons agerande framöver. Om han nån gång i framtiden föreslår ändringar i ett tjänstemannaförslag utövar han ju censur, enligt hans eget sätt att se det.

Sossarna och vänstern i Kalmar kommun har vare sig begripit sitt uppdrag från väljarna (att företräda väljarna, inte tjänstemännen eller kommunen) eller för den delen, vad censur egentligen innebär.

Sandlådenivå. Påminner om när Marita Ulvskog tyckte att borgarnas valseger 1976 kändes som en statskupp. Fast det här känns nästan värre.

Drömmen om kroppkakor

I natt drömde jag att jag var på en öländsk marknad.
Där fanns kroppkakor. Mängder av kroppkakor.

Jag tror minsann det slagit över. Måtte dagarna till Kulturnatten och Skördefesten gå fort.

Halvt klassisk borgare

Apropå gammaldags borgare. Ja, i berättelsen nedan (som naturligtvis inte har någonting med någonting att göra) talas det ju om monokelbärande konjakssörplare. Nå, just denna fredag är jag faktiskt inte - som en del andra fredagar - ute och bränner pengar på något etablissemang utan hemmavid och dessutom gräsänkling.

Så när jag sitter här och lyssnar på Pachelbel, Albinoni, Mozart, Bach och Beethoven och tar en första smutt av whiskeyn (tro det eller ej, men jag var faktiskt spik nykter innan dess) så slår det mig: Jesus! Är jag så borgerlig? Hemma en fredag? Klassisk musik? Smuttande på finspriten?!

Sen återkommer ett minne från dagen. Jag och fästmön går på Kaggensgatan, då hon plötsligt låter "Åh! Gnåh! AH!" och jag undrar först om hon fått kramp i magen, men när hon pekar på Indiska förstår jag genast orsaken hennes läten. "REA - 50 % på reapriset" står det i skyltfönstren, dessa konsumtionsdjävulens apostlar.

Det lugnar mig.
Jag/vi handlar på rea. Ett sådant beteende är främmande för nidbilden av en klassisk borgare.
Att dricka whiskey är trots allt rock'n roll, eller rent av metal. Det borde väga upp tonerna av klassisk musik (en del tokfransar hävdar ju dock att det finns en koppling mellan metal och barock).
Jag är nog inte speciellt klassiskt borgerlig ändå. Bara lite halvt.

En dag på Ledarredaktionen

I ett litet inrökt rum med tre skrivbord satt en skäggig man och frustade vid sin skrivmaskin. Fingrarna rörde sig slött över tangenterna. De enstaka smattren lyckades inte överrösta Olof Palme, som hördes ur en gammal LP-spelare som stod i ett hörn.

"Jävlars helvete!", tänkte Den Skäggige plötsligt, "där var det nära att jag nästan lovordade en moderat!" Han tyckte ofta det var bättre förr, när moderaterna var ärliga nog att ständigt vara adliga, monokelbärande och konjakssörplande godsägare. Hans svavelosande artiklar hade varit så mycket mer träffande om borgarna bara hade haft vett att förbli som de varit på 20-talet. Men varför skulle han ändra på sig bara för att hela den kända världen gått vidare? Just då öppnades dörren till det lilla inrökta rummet. Det var Den Partianställde.

-Tjena! Har du lyckats få ihop något elakt om nån borgare? frågade han glatt och slog sig ner vid sin plats. Den Skäggige slängde en kort blick mot Den Partianställde. Dennes stol och skrivbord var mycket finare än de han själv och den tredje kollegan hade. Den Partianställde var nämligen utvald, det ryktades att han var avlönad av självaste Partiet. Ingen visste varför eller hur han hamnat där, kanske hade han hamnat i onåd hos Ledningen.

-Jo fan du! sa Den Skäggige och sträckte på sig. -Idag har jag funderat på Tage Erlanders roll i FRA-debatten, och nästan börjat skriva på en krönika som ska handla om att alla borgare är giriga as. Sen tänkte jag vi borde hoppa på nån lokal kvinnlig politiker, det var ju snart en vecka sen sist.
Den Partianställde såg imponerad ut.
-Det är ju mer än du brukar göra på en hel vecka! Du får tänka på hälsan, sa Den Partianställde och undrade när Den Skäggige skulle gå i pension och lämna plats åt någon med lite talang (med vilket han naturligtvis avsåg sig själv). Ur LP-spelaren dånade nu Internationalen och båda männen fick något fuktigt i ögonen.

-Har jag berättat om när jag och Olof Palme pissade i kors? sa Den Skäggige längtansfullt. Det hade Den Partianställde, men det hade å andra sidan aldrig stoppat Den Skäggige. Faktum är att just gamla och ofta påhittade återblickar brukade uppta halva deras arbetsdag - nästan två timmar. Mitt i den bästa delen - när Palme skjutit en urinsten i Sten Anderssons ärtsoppa - kom deras kollega, Den Tredje, in i rummet.

-Hallå gubbar, skrivs det nånting idag? frågade han. De tre kollegorna tittade på varandra. Sedan brast de ut i gapskratt. Skratten ekade ut i korridoren, där de riktiga journalisterna försökte att inte ta notis om de tre männens bullriga samvaro. När skratten hade ekat ut tog de tre männen - som vanligt - slumpvis fram en gammal Arbetet-ledare ur högen, bytte ut "Fälldin" mot "Reinfeldt" och skickade den till tryck.

Eniga i att de utfört ett gott dagsverke gick de var och en hem till sitt. Morgondagen väntade; ännu en dag full av slit för att fylla en hel tidningssida med påhopp, elakheter, osanningar och angrepp. Stolta över att de - arbetarrörelsens främsta förkämpar - förvaltade arvet efter sina föregångare med den äran, somnade de och drömde sköna drömmar där Gunnar Sträng sakta stekte Gösta Bohman över en öppen eld.

Prognos: Minusresultat för Kalmar kommun år 2008

Jag sitter med dokumentet "Budgetuppföljning efter juni med prognos för bokslutet 2008" i min hand och läser vad årets ekonomiska resultat förväntas bli för Kalmar kommun.

När man tog budget för 2008 i juni i fjol (pdf) räknade man med ett resultat på plus 39,2 miljoner kronor (s 26). Sen, efter man tagit "Budget i balans" (sparpaket) så gjorde man en budgetavstämning (pdf) som pekade på ett resultat för 2008 på plus 53,6 miljoner kronor.

När budget för 2009 (pdf) togs nu i juni så fanns förstås en budget för 2008 med, där framgick att man nu räknade med ett plus på 43,4 miljoner kronor (s 28).

I det dokument jag nu läser - stämplat den 3 september - framgår dock att budgeten för i år visar ett plus på 26,8 miljoner kronor. Vad denna skillnad mellan juni (43,4 mnkr) och idag (26,8 mnkr) beror på vet jag inte.
Men! Prognosen för 2008 visar nu på minus 0,9 miljoner kronor. Det är en budgetavvikelse med -27,6 miljoner kronor, och jämfört med när budgeten "togs" i juni i fjol är det alltså en avvikelse med -40,1 miljoner.

Anledningarna till budgetavvikelsen är i huvudsak två: Mindre intäkter på exploateringsverksamheten än man räknat med (avvikelse med -53,2 miljoner), samt ökade utgifter på socialförvaltningen (6,7 miljoner). De minskade intäkterna av exploateringar beror på förseningar vid Östra Vimpeltorpet (-32 miljoner), Fjölebro (-11 miljoner) och Snurrom (-10 miljoner). Det är Fanerdunprojektets förseningar som spökar i de sista fallen.

Socialförvaltningens ökade utgifter beror framförallt på att allt fler barn och ungdomar behöver placeras på externa instutioner (5 miljoner). Det finns också förvaltningar som går plus, Gymnasieförbundet, Samhällsbyggnadskontoret och Kultur- och fritid exempelvis.

Vänstermajoriteten i Kalmar har länge förlitat sig på markförsäljningar för att få sin budget att gå ihop. Budgeten 2009 visar t ex ett plus på 99,6 miljoner kronor, men 95 av dessa plusmiljoner beror på markförsäljningar. När konjunkturen viker - vilket den alltid gör förr eller senare - byggs det mindre, markpriserna sjunker och tomter förblir osålda.

Inget fel i att sälja mark, naturligtvis, men det finns alltså en fara i att lita till det för att nå sina finansiella mål.* I goda tider funkar det, men inte i sämre tider.


* De finansiella målen innebär i korta drag bland annat att kommunen ska "gå plus" motsvarande 2 % av sina nettokostnader varje år. För Kalmars del innebär det att gå plus c:a 55 miljoner kr/år, dessa pengar kan sedan användas till investeringar eller som buffert i sämre tider.

Symbolfrågorna är också viktiga

Jag har under några dagar, i min arma hjärna, filat på ett inlägg om hur besviken jag är på att Alliansregeringen sviker i ett flertal viktiga symbolfrågor. Det handlar framförallt om filmcensuren (är kvar), presstödet (är kvar), AMS (är kvar), spelmonopolet (ännu kvar) och Systembolagets monopol (är kvar).

Ovanstående frågor är av långt mindre ekonomisk betydelse än a-kassan, försvaret, vård, skola och omsorg men är likväl viktiga som just symbolfrågor. Det är i dessa frihetsreformer - avskaffandet av monopol, censur och orättvisor - som man tydligt skulle kunna säga: "Hej! Vi är annorlunda än socialdemokrater och vänsterpartister, för vi gillar när folk får bestämma själva!".

Dessvärre har alltså regeringen hittills inte brytt sig om dessa frågor. Jag tror det är ett misstag. När man är tydligt ideologisk i mindre frågor blir ideologin givetvis tydlig - och om vi tror på marknadsekonomi och personlig frihet, så finns inget bättre sätt att visa det för folk än genom tydliga liberaliseringar av samhället.

Tydligheten finns i detaljerna. Så kom igen nu; låt skattebetalarna slippa finansiera tidningar ingen vill läsa, en arbetsförmedling som inte kan förmedla arbeten, en filmcensur som ändå slutat censurera och ett hycklande spelmonopol.

Skamlös reklam

Grattis, Kalmar!

Kalmarborna kan numera stolt peka på medelsvensson och säga "Jag borgar för dubbelt så mycket som du!".
Den senaste befolkningssiffran på 61 275 själar i kommunen¹, tillsammans med borgensåtaganden på 2,7 miljarder kronor, gör att borgenssumman per invånare trillar över 44 000 kronor. Medelsvensken får nöja sig med att borga för 22 000 kronor åt sin kommun².

Kalmarborna riskerar dubbelt så mycket för sin kommuns (och dess politikers) skull - men får de dubbelt så bra service som medelsvensken?


1) SCB - Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2008 och befolkningsförändringar första halvåret 2008
2) Kristianstads kommuns årsredovisning 2007, s30.

PS.
Jag kände för en fotnot eller två. Ok?
DS.

MUF-infiltratör snart fast

När jag kom till partiexpeditionen i eftermiddags så låg det några småfoldrar på bordet. "Pimp my teacher" stod det i ungdomliga bokstäver på omslaget, illustrerat med en kvinna som höll i ett äpple.
"Det var värst", tänkte jag, "att det svårt feministiska LUF använder begrepp som pimp* för att förespråka en förbättring av lärarutbildningen?" (det var det som foldern handlade om).

Sen vände jag på foldern och såg (den extremt fula) MUF-loggan. Vi har uppenbarligen en infiltratör i Folkpartiet liberalerna.
Jag har bett FRA att avlyssna all elektronisk trafik som passerar partiexpeditionen. Eftersom FRA har en egen version av PUL så får dom spana på människor utifrån deras politiska åsikter. Den skyldige är således snart fast!


*Pimp = hallick. Det går ett program på MTV som heter "Pimp my ride" där ett gäng mer eller mindre knäppa personer renoverar skrotiga bilar till häftiga vrålåk. Att "pimpa" (gud vad lätt det är att verba i svenskan) innebär att man hottar upp något och kommer förmodligen av att hallickarna i USA ofta porträtteras som flådiga, extremt färggranna, täckta i guldkedjor och med roliga hattar.

På god väg mot 3 miljarder

Kalmar Airport vill ha kommunal borgen för lån till diverse nödvändiga investeringar.

I artikeln står att kommunens borgensåtaganden är 2,5 miljarder. Det stämde ganska bra, tills för en vecka sedan. Vid årsskiftet var siffran 2,55 miljarder, och efter senaste kommunfullmäktige med borgen till Kifab på 50 mkr samt 100 mkr till arenan så det är faktiskt 2,7 miljarder just nu.

Kommer Johan Persson & Co. lyckas nå 3 miljarder-vallen innan årsskiftet? Den som lever får se!

Världens roligaste komedier, på riktigt

Läsarna av Enterainment Weekly har fått rösta fram världens 10 roligaste filmer. Pardon my french men vad i h-e är det för en tio i topp-lista egentligen? Ghostbusters? Snuten i Hollywood?! Aaargh!
Endast två av filmerna på deras lista kan möjligen, eventuellt, ligga i närheten av topp tio; The Big Lebowski och South Park: Bigger, longer & uncut.

"Smaken är som baken" säger någon då. Det är den inte alls, när det gäller komedier och humor finns bara en vettig måttstock och det är min ;)

Här följer därför facit; de 10 roligaste filmerna i världshistorien, utan någon särskild inbördes ordning:

Hot Shots! Part Deux

Life of Brian

Monty Python and the Holy Grail

The Naked Gun 2 1/2: The Smell of Fear

Austin Powers: The Spy Who Shagged Me

The Big Lebowski (intressant trailer bestående enbart av f-ord tagna ur filmen)

The Great Dictator

Blazing Saddles ("Det våras för sheriffen")

High Fidelity

Ace Ventura: When Nature Calls

Ett val mellan Jesus och Tina Fey

En kort men lysande sammanfattning av presidentkandidaterna och deras val av VP.

(tack till Peterman för der Tips)