"President Nicolas Sarkozy vill med fransk lag förbjuda burkor, eftersom han anser att landets kvinnor inte ska vara instängda i kläder och att burkan inte stämmer med franska värderingar. Men om valet att bära burka är självständigt fattat då?"Det är knappast ett liberalt resonemang att förbjuda burkor. Sarkozys resonemang bygger snarare på konservatism ("franska värderingar"). Vidare skriver ledarskribenten:
"... en av poängerna med en äkta liberal demokrati är att låta människor i så stor utsträckning som möjligt få sköta sig själva. Följden av detta blir, förstås, att somliga av egen vilja väljer det mindre liberala. Det är också en rättighet."Exakt. I en sann liberal demokrati får människor också välja "fel". Därmed inte sagt att man får göra vad som helst. Utmaningen och charmen med just liberalismen är att det inte finns någon utopia, utan att människor själva får forma sina liv efter eget huvud, så länge ens handlingar inte kränker en annan människas rättigheter (exakt vilka rättigheter är föremål för ständig debatt).
Det finns gott om politiker som tycker att folk använder sin frihet på fel sätt. Ibland finns goda argument för exempelvis punktbeskattning av vissa skadliga varor. Den höga skatten på cigaretter är ett sådant, eftersom vi är tämligen överens om att rökare som grupp kostar samhället mer än icke-rökare. Eftersom vi (med undantag av vänstermajoriteten i Landstinget i Kalmar län) också är överens om att sjukvården ska vara solidariskt skattefinansierad blir det därför logiskt att de som självmant väljer att röka då får betala extra för detta nöje.
Och ibland finns mindre goda exempel på "social ingenjörskonst" som exempelvis kvotering av föräldraförsäkringen. Hur föräldrar fördelar tiden med sitt barn är rimligtvis ingenting som staten ska reglera.
Här någonstans går också brytpunkten mellan det som kallas "socialliberalism" och "liberalism". En socialliberal tenderar att medelst lagar och olika system ge människor en knuff (piska/morötter) i "rätt" riktning. En liberal tenderar däremot att låta människor själva fatta beslut kring sina liv, även om besluten - sett ur både liberalens eller individens synvinkel - kan visa sig vara "fel".
Ofta är vi folkpartister lite av en blandning, och inte sällan beror det på vilket ämne man debatterar. Just föräldraförsäkringen är ett bra exempel, eftersom det finns oerhört bra liberala argument MOT kvotering, samtidigt som det finns en inte så liten politisk viljeinrikning (från flera partier) åt att man ska dela på nöjet att vara föräldraledig.
Socialliberalism är alltså en mer statlig reglerad liberalism. I systemtänkandet påminner den om socialdemokratin, med den viktiga skillnaden att socialdemokratin alltid utgår från staten och kollektiven, medan socialliberalismen betonar den enskildes rätt. En socialdemokrat tillverkar gärna system och regelverk för att skydda en grupp, utan att ta hänsyn till ifall det finns olika ståndpunkter inom gruppen.
Det som Barometerns ledarsida kallar för "liberalfascism" är alltså snarare socialkonservatism. Ett förbud som påläggs en hel grupp, och som motiveras med ett konservativt synsätt på vad som är franskt, har ingenting med liberalism att göra.
* Är jag synsk? Nej, Barometern brukar publicera nästkommande dags ledare ungefär klockan 17-18 på vardagar.
2 kommentarer:
Jag tror att både vi liberaler och Sarkozy själv skulle känna sig förolämpade av att Barometern försöker koppla ihop Sarkozy med liberalism.
Right as always.
Skicka en kommentar