Fredagen och lördagen innebar sjukvårdskonferens i Stockholm tillsammans med ett 100-tal andra Folkpartister i landsting och regioner. Vi fick bland annat en del input kring framtida förväntningar inom hälso- och sjukvård, vi hade diskussioner kring valets stora frågor och så var Jan Björklund på plats och gav oss en förhandstitt på regeringens budgetproposition.
Det står utom allt tvivel att det är hårda tider som stundar. Även om vi ser tecken på ljusningar i ekonomin så kommer arbetslösheten stiga. Jobbmarknadens utveckling har en eftersläpning på 1-2 år efter finansiella kriser.
Så var det på 90-talet, då den största krisen för själva ekonomin var 91-92, medan toppen på arbetslösheten var 94-95. Om botten på finanskrisen var vårvintern 2008/2009 så innebär det alltså att toppen i arbetslöshet förmodligen kommer inträffa vårvintern 2010/2011.
Gunnar Wetterberg, Samhällspolitisk chef på Saco, har mycket tydligt visat att eftersläpningen vad gäller försörjningsstöd (socialbidrag) är ännu längre. Enligt hans diagram var utbetalningarna som störst åren 96-97, alltså ytterligare ett par år efter den finansiella krisen i början på 90-talet.
När Alliansregeringen nu lägger sin budget är det en expansiv politik som presenteras. Titeln på propositionen är "Jobba Sverige ur krisen". Totalt satsas 32 miljarder kronor på att dämpa fallet i arbetslöshet och på att värna den grundläggande välfärden. Inte många regeringar i Europa kan satsa c:a 1 % av BNP på en offensiv politik i dagens läge. Att Sverige kan göra det beror på att staten gjort stora överskott 2007 och 2008, därför finns utrymme i nuvarande konjunkturcykel för satsningar.
Sammantaget är det alltså så att även om den värsta ekonomiska krisen är över, så kommer arbetslösheten att öka. Genom regeringens satsningar dämpas fallet, och vändningen kommer förhoppningsvis snabbare.
Uppdatering:
Anders Henriksson, landstingsråd (S), kallar budgeten för "samma slags moderatpolitik som fördes i Sverige i början av 90-talet". Detta apropå att staten tar upp lån och att regeringen sänker inkomstskatterna.
Någon borde berätta för honom att även Göran Persson lånade till reformer år 2005 (se förra regeringens budgetproposition för 2006, sidan 109 och framåt). "För 2006 beräknas lånebehovet till 36,5 miljarder kronor" skriver man, i samma budget som lovar satsningar på kommunsektorn, på att bekämpa arbetslöshet, på utbildning med mera. Vart fanns Henrikssons och övriga socialdemokraters protester då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar