Är inne i en intensiv slutspurt inför julhelgen, så det blir inte så mycket bloggande. Tur då att jag förberett bland annat denna lista, som alltså är min rankning av de 10 bästa tv-serierna under 2000-talet.
Som vanligt är min definition av 2000-talet åren 2000-2009. TV-serier som började sändas innan år 2000 är diskade. Även om Simpsons, South Park, The Sopranos eller Family Guy är vansinnigt bra serier så får de alltså ingen plats här på listan.
10. The Tudors (2007-)
Som historieintresserad finns det få saker som uppskattas mer än historiska draman. The Tudors handlar om Henrik VIII av England och hans liv, och även livet vid hovet kring kungen. Det var en mycket turbulent tid i Englands historia, och autentiska händelser och personer vävs samman i en mycket lyckad kombination av intriger, lust, konflikter och ond bråd död.
9. 24 (2001-)
Det är i princip omöjligt att göra en sån här lista och utelämna "24". Banbrytande ("realtid"), spännande och välskrivet. Kiefer Sutherlands stora comeback, och given på denna lista. Var dock, i mitt tycke, bäst de första säsongerna.
8. My name is Earl (2005-2009)
En favorit bland amerikanska icke-animerade komediserier. Klanten Earl har en lista på folk han gjort orätt, och ska enligt karmans logik försöka gottgöra dem alla. Något som visar sig svårare än man tror ibland, i synnerhet eftersom nästan alla övriga karaktärer oftast stjälper snarare än hjälper.
7. Kitchen Nightmares (2004-)
Man kan med fog påstå att 2000-talet var Gordon Ramsays årtionde. Allt som den arge kocken (e.g. köksmästaren) tog i blev till guld. Kitchen Nightmares var början till det tv-imperium som nu även innefattar t ex "Hell's Kitchen" och "Cookalong live". I mitt tycke är dock Ramsay som bäst när han gör rent hus på misskötta restauranger. Den engelska upplagan känns mer autentisk, och därmed bättre, om man kan leva med att den är i lite långsammare tempo än USA-versionen.
6. HippHipp (2001-2003)
Första - och enda - svenska serien på listan. Skåningarna Anders Jansson och Johan Wester lyckades verkligen hitta rätt när de skapade tv-serien HippHipp, som är typisk "brittisk" i sin uppbyggnad. Karaktärerna gör sketcherna mer än manuset. Vi minns alla skräcken från Staffanstorp, Tiffany Persson, eller Revinge-utbildaren Kaj-Åke "Kajan" Hansson och förstås "musikprofessorn" Itzhak Skenström.
I höst inleddes inspelningarna av en tredje säsong, alltså sex år efter att säsong 2 slutade. Det är mycket glädjande, och vi är många som hoppas på roliga stunder framför teven framåt hösten och vintern 2010.
Det här inslaget med Itzhak är genialiskt kul på så många sätt:
5. Scrubs(2001-)
En riktig långkörare! Scrubs är inte bara en komediserie, även om tyngdpunkten givetvis ligger på de mer eller mindre skruvade karaktärernas olika drömmar, mål och inbördes konflikter. Nej, Scrubs är nästan som en familj. Serieskaparna har inte bara lyckats göra roliga figurer, utan karaktärer som man känner för, skrattar med, och lider med.
4. Little Britain (2003-2006)
Lika omöjlig att utelämna som "24". I samma anda som Monty Python, en oerhört "brittisk" komediserie med riktigt skruvade karaktärer och dialoger. Matt Lucas och David Walliams är 2000-talets John Cleese och Michael Palin. Det går inte att beskriva serien på ett bra och kortfattat sätt, den måste ses.
3. American Dad! (2005- )
Family Guy fick som bekant inte vara med på listan. Dess skapare, Seth MacFarlane, kan dock glädjas åt att American Dad, som han också skapat, finns med högt upp på listan.
American Dad handlar om CIA-agenten Stan Smith och hans familj. Stan själv är en ärkekonservativ och okänslig knöl, som ofta hamnar i trubbel på grund av sina extremreaktionära åsikter. Familjen består av den mycket hunsade och förstående frun Francine, den rebelliska tonårsdottern Hayley, den smarte sonen Steve, guldfisken Klaus, som kan prata, eftersom han egentligen är en östtysk olympier (backhoppare) som CIA ville stoppa från att vinna guld - därför överförde de hans hjärnvågor till en guldfisk.
Sist men inte minst bland familjemedlemmarna har vi Roger, som är en utomjording som räddade livet på Stan när han jobbade på Area 51. Roger är en dekadent alien som dricker alkohol, tittar på teve och äter skräpmat.
Som ni förstår är även detta en skruvad serie, som måste ses för att förstås. Men de som tittar på Simpsons eller Family Guy känner igen sig den sjuka, ofta politiskt inkorrekta, humorn.
2. Navy CIS (2003-)
Ett "polisdrama" utöver det vanliga. I min mening bättre än en annan stor hit på 2000-talet, nämligen CSI-serierna. Seriens storhet bygger nästan uteslutande på de välmejslade karaktärerna och deras inbördes relationer. Lägg till riktigt bra skådespeleri så har du ett framgångsrecept.
Navy CIS (Naval Criminal Investigative Service) handlar om ett team som löser mordfall tillsammans. Själva grundidén är inte unik, utan det är just karaktärerna och den något morbida humor de ibland uppvisar. NCIS är både en arbetsplats man kan känna igen sig i, och samtidigt inte (de pysslar ju med mordutredningar!).
Serien har en mycket hög lägstanivå, och serien är sammanhängande - det är inte "status quo" efter ett avsnitt, utan karaktärernas agerande påverkar handlingen även i framtiden. Det bidrar givetvis också till realismen.
1. Deadwood (2004-2006)
Hah! Den var lite oväntad va? Deadwood, detta fullkomligt briljanta westerndrama, utspelar sig i staden med samma namn under guldrushen 1876-77. Autentiska händelser och personer vävs samman med fiction i en fantastiskt skriven serie. Dialogen är i absolut världsklass, i princip samtliga karaktärer är minnesvärda och dessutom superbt cast:ade.
Det finns ingen svag punkt i Deadwood. Alla avsnitt är små mästerverk i den stora helheten. Huvudstoryn är tiden själv, tiden som går och de händelser som uppstår i en växande guldgrävarstad. Människoöden utspelar sig hela tiden överallt, och serien följer både inflytelserika hårdkokta affärsmän och deras tjänare.
Jag har alltid haft en svag punkt för westerntemat. Eftersom Deadwood utspelar sig just i den vildaste av västern, och dessutom i stora drag är en historiskt korrekt återgivning av skeenden samtidigt som det är ett högklassigt drama, så rankar jag faktiskt denna serie som en av världens bästa någonsin. Trots att det bara blev 3 säsonger.
Serien är också (ö)känd för sina många svordomar, vilket får anses som rimligt realistiskt med tanke på vart och när den utspelar sig. Seriens skapare valde till sist att använda moderna svordomar. Dåtidens svordomar gav inte samma effekt på dagens publik som de skulle gjort på 1870-talet.
Här är en personlig favoritscen där Al Swearengen (saloonägare) försöker "muntra upp" A.W Merrick (chefredaktör på stadens tidning) som fått sina maskiner och sin redaktion sönderslagen:
Precis utanför listan:
Grotesco (2007), Drawn Together (2004-2007), Rome (2005-2007), Mythbusters (2003-) och House (2004-)
12 kommentarer:
Min bäste herre. Jag kan på något sätt acceptera att du utelämnat 'Rome'. Den andra säsongen var inte på långa vägar lika lysande som den första.
Men att den politiskt aktive herr Hallén utelämnar West Wing? 'tis an outrage, I say.
vänliga julhälsningar
Vän av Ordning
App app! "The West Wing" började sändas 1999 och är därför ingen riktig 2000-tals-serie.
"Rome" borde också varit med på "precis utanför listan" inser jag nu, även om den andra säsongen som du säger inte var i närheten av den första.
Hyfsad lista! Jag ska inte skriva en egen utförlig lista denna gång, eftersom jag helt enkelt inte kollar så mycket på nyare tv-program, utan redovisar i stället min här:
10. The Boondocks (idiotiskt och kul)
9. Heroes (första säsongen - resten finns inte >_<)
8. 24 (första två säsongerna, sen blev det för tröttsamt)
7. Project Runway (Tim Gunn! <3)
6. Top Gear (Britter + humor + elakhet + bilar = win)
5. How I Met Your Mother (bästa sitcom på modern tid)
4. Hell's Kitchen (Ramsays bästa program, enligt mig)
3. House (bästa läkarserien sen tidiga ER)
2. Scrubs (för anledningarna du nämde)
1. Mythbusters (Jamie Hynemans mustach)
Kommentarer/Jämörfelser: Intressant att vi båda har Gordon Ramsay, men olika program. Scrubs anser jag vara en av dem bästa komediserier som gått på mycket länge, som förtjänar en hög placering. Och Mythbusters är liksom nördarnas program #1; kul, lärorikt och gott om explosioner.
Jag gillar Hell's Kitchen också (uppenbarligen, eftersom jag tittar på det) men jag gillar Kitchen Nightmares ännu mer. Det känns som att Gordon blir mer arg _på riktigt_ i KN :)
Okej för House och Myhthbusters. De kan få hamna på "nära"-listan. Project Runway och Top Gear kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte sett mer än några minuter av varje.
Ingen Boston Legal?
Du inser väl att med din West Wing-diskriminering så faller de flesta 1998-1999-serier mellan stolarna; de hade inte hunnit nå sin toppform tillräckligt tidigt för att komma in på 90-talets lista, samtidigt som deras storhetstid under 2000-talet totalt ignoreras.
Åldersdiskriminering, kallar jag det. Hade inte regeringen förbjudit såna som dig? :P
NCIS? Seriöst? Kollapsade i soffan och satte på tv:n i fem minuter eller nåt sånt och zappade förbi nämnda serie. VAD är det som är bra med skiten? Dåliga skådisar, löjligt manus, you name it... :oP
Björn: Det är som sagt noterat redan i inledningen. Vill man ha med en serie på en sån här decennie-lista så ska man inte börja sända den sista eller näst sista året.
Det jag inte begriper kring er gnällspikar är varför ni inte gör en egen lista där ni kan inkludera serier som började även -99. Eller varför inte redan -79 (om någon sådan finns)? Hell, låt oss strunta i alla ramverk - varför ens begränsa oss till teve-serier? Bästa majsprodukt de senaste 3000 åren, någon? Jag röstar på Corn flakes!
Saga: Så efter att slumpmässigt råkat se fem minuter av en serie som spänner över 147 episoder under 7 säsonger så anser du dig redo att döma ut den?
Jag bävar över den auktoritet du besitter i frågan, och vilken tyngd detta ger dina åsikter. Brrr.
Hur kan du missa That Mitchell and Webb Look? Det är en skandal.
Ah, Itzhak... "Å andra sidan, en rejäl jätteröv!" :D
Hipphipp, Scrubs och Little Britain är bra val. My name is Earl och Ramsay har jag sett för lite av, och resten på listan har jag inte sett alls.
Ytterligare några serier som skulle kunna platsa på min topp-10-lista, om jag orkade rangordna dem:
Boston Public. Jag var lite periodare med den serien. Den förtjänade bättre. Mästerverk.
House. Så formulaisk så det är skamligt, men de fasta karaktärerna håller intresset vid liv. Och jag fascineras fortfarande av att se Hugh Laurie så långt från prins George man kan komma.
Avatar har jag visserligen bara sett på DVD (tack, Emma och Fredde), men det är likväl en tv-serie. Iroh for president!
True Blood. Lite trög i starten, men första säsongen lovar gott.
Heroes. Första säsongen, som Fredde sa. Så underbart nördig (eller nördigt underbar). Jag kan godta andra också, men tredje säsongen (så långt jag orkade se) var helgerån och karaktärsmord.
Foyle's war. Torrt brittiskt sömnig-småstad-kriminaldrama under andra världskriget.
Bygglov. Det enda bygg-/inredningsprogrammet jag bryr mig om. Willy är vad Ulf Brunnberg var för Jönssonligan.
Drawn together. Har fortfarande bara sett första säsongen, men den var... drawntogethersk. ;)
Förstaplatsen på min lista är det hur som helst ingen tvekan om:
1. Lost. Om den hade fortsatt hålla samma klass som i andra och tredje säsongen, hade jag till och med övervägt att kalla den "bästa tv-serien någonsin". Men den har haft några svackor, och den sjätte och sista säsongen är fortfarande kvar, så jag sparar mitt slutliga omdöme. Jag minns hur det gick med Arkiv X på slutet.
Jag har för övrigt varit en hängiven cornflakes-människa under lång tid, men när Kellogg's ändrade receptet häromåret (it's a conspiracy!) började flingrackarna fastna i tänderna, så nu har jag gått över till Rågfras.
Fan oxå. Hipp hipp skulel ju såklart varit med på min lista. Hur kunde jag glömma den.
Det är nästan så jag ångrar att jag inte tog med "House". Frågan är vilken den petar. Attans, skulle listat 15 serier, då hade den lätt varit med.
Skicka en kommentar